sandransjul

Det enda man kan va säker på är att Julen kommer.
Så var det september. Inte många månader kvar till jul. Jag brukar tänka varje gång jag tar bort Julsakerna, undra hur mitt liv kommer vara nästa gång jag plockar fram julsakerna?  Oftast är ju livet ganska sig likt från år till år. Men detta år kommer jag ta fram julsakerna i ett nytt hem. Ja ett nytt hem är väl och ta i. Jag är inte bredd att kalla mitt nya boende hem ännu. Men jag önskar, önskar så att känslan verkligen kommer till Jul. Jag vet att jag verkligen inte ska klaga, jag har det bra men att inte trivas där man bor tär på en.

Efter jul fick vi ekonomisk problem, eller det har man väl haft en tid. Men nu krävdes det drastiska åtgärden! Att den ena är student och den andra är timanställd är ju så där!.
 
För att göra en lång historia kort. Vi sålde vår lägenhet och började hyra en istället i en ort i närheten. I samma veva så ville farbrorn vi hyrt vårt landställe ha tillbaka det för eget bruk, så på 1 månad så blev vi liksom "av" med lägenhet och sommarställe. Jag var väldigt på att allt skulle göras fort för det är inte kul att bo kvar om man vet att man ska lämna en plats. Sån är jag!

Så nu bor vi en lägenhet som egentligen är fin, visst det finns brister. Men den är helt okej, till och mer mer. Jag har väldigt mycket närmare till universitet. Till och med grannarna är trevliga. Men jag trivs verkligen inte! Jag känner ingen hemlängtan, eller "gud det ska bli så skönt att komma hem å sätta sig i soffan" typ.

Jag har inga planer hur jag vill inreda mitt hem eller Julpynta till jul, det känns som jag är på besök hos nån. Jag har till och med undviket att åka hem och sovit hos min mamma det dagar jag jobbat, för jag får sån ångest när jag ska ¨åka hem hit" (för här ska jag/vi ju inte bo)
 
Under mitt liv har jag bott på 7 olika ställe med olika kontsellationer av och med familj och pojkvän, så det är ju inte så att jag är rädd att bryta upp. Men där vi nu bodde innan vi sålde, så var det nog första gången jag kände att! Å vad jag trvis här, jag gillar å bo här! Det är bra! Det va som att jag för första gången i mitt liv insåg att ett hem/ plats kan ha stor betydelse  när världen rämmar runt om kringen. Å ja, livet har verkligen rämmat ibland, men jag har aldrig känt att det ligger en påverkan i vart jag bor, förrän nu. 
 
 
Jag vet att jag ska va tacksam, jag vet det! Men det tär på en att inte trivas där man bor. Att inte känna sig hemma i sitt eget hem. Men än finns det tid och jag hoppas, hoppas att hemmakänslan kommer snart! För det finns väldigt många möjligheter att göra julfint här om man bara får känslan, till och med hemtrevligt. 
 
Nu blev ju detta ett värdelöst första inlägg för julsäsongen, men om jag känner mig bättre till mods så återkommer jag annars får denna julblogg vila tills min känsla är åter.  Ha det gott!  
 
 
 
 
 
#1 - Annie

Åh vad tråkigt att du ska känna så här <3. Jag vet hur det är; när jag bodde i England kände jag mig aldrig riktigt hemma och fasade för att åka 'hem'.
Det var inte förrän jag flyttade tillbaka till Sverige och fick mitt egna riktiga hem som jag kände mig HEMMA och fick den där känslan av att LÄNGTA HEM.
Kanske du behöver förändra något mer för att det ska bli bra så småningom?

Många varma hälsningar och hoppas att du får chans att njuta lite av julen så småningom <3 Lycka till!

Svar: Tack :-) skönt å höra att det är flera som känner igen sig. Är så svårt att uttrycka när man vet att det egentligen är en världslig sak, huvudsaken är ju att man har tak över huvudet men samtidigt påverkar det ju en.
Sandra